Godkända på Läkarförbundets styrelsemöte 13.2.2020.
Med sociala medier avses kommunikationsmiljöer på webben där användarna kan vara både aktiva innehållsproducenter och passiva mottagare. Syftet med det producerade innehållet är att skapa och upprätthålla kontakter till andra användare via webben. Med sociala mediers verktyg avses däremot appar som gör det möjligt att producera innehåll och/eller publicera det på webben.
Ute i världen använder miljontals människor de sociala mediernas appar till vardags, medräknat läkare, medicine studerande och patienter. Apparna tillhandahåller sätt att samla, dela och distribuera information, medräknat hälsoinformation, samt för att upprätthålla sociala kontakter till andra yrkespersoner, vänner och släktingar. Sociala medier kan också användas för att dela yrkesrelaterad information och för att söka medicinska råd, samt av patienter som lider av olika sjukdomar och vill dela erfarenheter med varandra. Sociala medier kan användas inom forskning, hälsofrämjande, undervisning och för direkt eller indirekt marknadsföring till yrkespersoner.
De lagar, regler och professionella beteendekoder som reglerar läkarens sociala umgänge samt Läkarförbundets regler gäller också de sociala medierna. Känsligt innehåll som lagts ut i sociala medier finns ofta på en offentlig server och finns kvar på webben för gott. Enskilda individer har inte möjlighet att kontrollera spridningen av den information de laddar upp via apparna. Läkaren ska alltid förhålla sig till information som delas i sociala medier som om den vore fullständigt offentlig. Det är förmodligen möjligt att finna informationen årtionden senare och den kan då bedömas av andra och från andra utgångspunkter än den ursprungliga användaren hade önskat. Intresserade aktörer, såsom nuvarande eller eventuella framtida arbetsgivare, försäkringsbolag och kommersiella aktörer kan följa dessa webbplatser av många orsaker, till exempel för att bättre förstå sina kunders behov och förväntningar, för att profilera arbetssökande eller för att förbättra sina produkter eller tjänster.
Sociala medier kan inte ersätta läkarkonsultationer i enrum, men kan ge vissa patienter eller grupper fler möjligheter att använda hälso- och sjukvårdstjänster. Kontakter som knutits med patienter i sociala medier kan dock förändra patient-läkarrelationen och resultera i att antingen läkarens eller patientens personliga uppgifter avslöjas i onödan, med eventuella problematiska konsekvenser.
Läkaren och läkarstuderanden ska då hen använder sociala medier, på samma sätt som när hen uppträder i offentligheten, minnas att hen överallt där hens yrke är känt även som privatperson primärt representerar läkarprofessionen för andra människor. Faran är att kommentarer avsedda som privata åsikter tolkas så att de gäller hela läkarkåren i allmänhet. Även av detta skäl ska läkaren uppträda ansvarsfullt i sociala medier.
För läkaren är det viktigt att lära sig om sociala medier och att upprätthålla dessa kunskaper. Syftet med dessa regler är att hjälpa läkaren använda sociala medier på ett sätt som inte strider mot de professionella och etiska krav som ställs på läkaren.
Vid användningen av sociala medier ska läkaren följa följande regler:
- Vid användning av sociala medier ska läkaren följa samma etiska gränser och principer som i allt annat läkararbete.
- Läkaren ska hålla tystnadsplikten. Läkaren får inte publicera identifierbara journalhandlingar på sociala medier, inte ens via kanaler avsedda för slutna grupper. Detta gäller även uppgifter som kan användas för att härleda dessa till en viss patient, en patientgrupp eller till känslig information.
- Läkaren ska fundera på sin egen närvaro i sociala medier och besluta hur synligt och på vilket sätt hen vill vara framme. Beslutet kan påverkas av läkarens arbetsbeskrivning, specialitet, arbetsgivare, offentliga uppdrag, privatliv eller andra aspekter. Läkaren kan avväga att skilja åt personlig och professionell information.
- Läkaren ska se till att den professionella gränsen mellan patienten och läkaren bevaras även i sociala medier.
- Läkaren ska iaktta att hens agerande i sociala medier påverkar hela professionens anseende. I sociala medier ska läkaren följa Läkarförbundets kollegialitets- och övriga regler samt iaktta förbundets rekommendationer.
- Läkaren ska se till att den professionella information hen delar i sociala medier är felfri och ändamålsenlig. Till god sed hör också att kommunicera om eventuella bindningar och intressekonflikter.
- Läkaren ska komma ihåg de positiva sidorna med sociala medier, såsom dess användning som kommunikationskanal, kamratstöd för patienter och för skapande av egenmakt.
- Om läkaren själv blir utsatt för oegentligt beteende eller vilseledande påståenden av patienter eller utomstående parter i sociala medier ska läkaren bedöma om det är värt, eller sakligt, att reagera på fallet. Läkaren kan korrigera felaktiga uppgifter, med iakttagande av tystnadsplikten. Läkaren har tillgång till alla lagstadgade kanaler för att ingripa i riktade trakasserier [1] eller förföljelse [2], såsom att göra en brottsanmälan. Arbetsgivaren är skyldig att ingripa i faktorer som äventyrar arbetstagarens hälsa eller säkerhet.
- Det är inte lämpligt för läkaren att kommentera andra människors fysiska egenskaper eller hälsotillstånd i sociala medier.
- Om läkaren märker att hens kollega beter sig osakligt i sociala medier ska hen påpeka detta i kollegial anda. Om kollegan inte ändrar sitt beteende, om det är okollegialt eller om det äventyrar professionens anseende eller patientens anonymitet ska läkaren anmäla fallet till Läkarförbundet.
[1] Med riktade trakasserier avses systematisk verksamhet där någon letar upp information om en tjänsteman eller hens närmaste från olika källor och försöker påverka en myndighets verksamhet genom att använda informationen på olika sätt. En enskild tjänsteman är bara ett mellanstycke för riktade trakasserier, trots att handlingarna riktar sig mot hen. Polisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och lagmännen vid tingsrätterna lade den 17 juni 2019 fram ett lagstiftningsförslag för justitieministeriet om åtgärder mot riktade trakasserier mot myndigheter. För tillfället behandlas fall av riktade trakasserier straffsrättsligt exempelvis som ärekränkning, olaga hot eller spridande av information som kränker privatlivet.
[2] Förföljelse har varit ett brott i Finland sedan början av år 2014. Enligt lagen gör sig en sådan person skyldig till förföljelse, som upprepade gånger hotar, följer efter, iakttar, eller kontaktar eller på något annat jämförbart sätt obehörigen förföljer någon annan så att förfarandet är ägnat att skapa rädsla eller ångest hos den som förföljs.