Läkarnas kompetens bildar grundvalen för fungerande högklassig medicinsk vård. Det förutsätter kontinuerlig professionell utveckling av såväl yrkesskickligheten som arbetsmetoderna. Utgångspunkten är läkarens personliga behov och vilja att utvecklas. Läkarna och tandläkarna har en på lag baserad etisk skyldighet att upprätthålla och utveckla sin yrkesskicklighet, och läkar-/tandläkareden förpliktar läkarna att utvärdera kvaliteten på sitt arbete. Läkare utvecklas i sitt yrke genom att lära sig i arbetet, med hjälp av respons och genom fortbildning. Utveckling i arbetet är viktig också för läkarens arbetshälsa. Professionell utveckling får stöd av ett gott ledarskap.

I kontinuerlig professionell utveckling och dess parallellterm livslångt lärande (life long learning) ingår målet att kompetensen och yrkesskickligheten genom hela arbetskarriären ska ökas i riktning mot excellens. Fortbildning (Continuing Medical/Dental Education) är ett sätt att utveckla kompetensen. Därtill har studier i vuxeninlärning visat att också lärande i arbetet och på arbetsplatsen är viktigt. Kompetensen kan utvecklas på många sätt. En del av utvecklingen utgör grundläggande verksamhet, såsom konsultationer, utvärderingar, utvecklingsverksamhet och nätinlärning. Det centrala är att lärandet är målinriktat och att inlärningssituationerna är högklassiga.

Fortbildning och yrkesutveckling måste ta hänsyn till mångformigheten i läkarens verksamhet. En bra referensram är CanMEDS, som utvecklats i Kanada, där läkarens kompetens är indelad i underavdelningar.

Läkarens kompetensområden (CanMeds)

• Medicinsk expert (Medical Expert)
• Akademiker (Scholar)
• Kommunikatör (Communicator)
• Medarbetare (Collaborator)
• Professionell yrkesutövare (Professional)
• Ledare (Leader)
• Hälsofrämjare (Health Advocate and Advocate of Human Rights)

LAGFÄSTA FÖRPLIKTELSER

Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) befäste fortbildningens betydelse. Enligt lagen ska verksamheten inom hälso- och sjukvården baseras på evidens, god vårdpraxis och goda rutiner. Den ska vara högkvalitativ och säker och bedrivas på behörigt sätt. Kontinuerlig professionell utveckling är en nödvändighet för att målet ska uppnås. Hälso- och sjukvårdslagen förpliktar arbetsgivarna inom vården att erbjuda personalen tillräcklig fortbildning så att arbetets svårighetsgrad och uppgifternas innehåll beaktas. Lagen fastslår inga minimiutbildningstider för de olika yrkesgrupperna, men i och med att läkarna är den längst utbildade yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården har de också ett klart fortbildningsbehov.

Lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (1659/2015) föreskriver följande om läkarnas och tandläkarnas skyldighet att upprätthålla sin yrkesskicklighet: ”En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att upprätthålla och utveckla de kunskaper och färdigheter som utövandet av yrket förutsätter samt att göra sig förtrogen med de bestämmelser och föreskrifter som gäller yrkesutövningen”.

Läkarens och tandläkarens arbetsgivare bör övervaka utvecklingen av sina anställda och skapa förutsättningar för att arbetstagaren kan behålla och utveckla sina kunskaper och färdigheter genom att delta i nödvändig kompletterande yrkesutbildning och genom andra metoder för professionell utveckling för att utöva sitt yrke säkert och ändamålsenligt.

Med andra ord föreskrivs fortbildning som en skyldighet såväl för läkarna som för deras arbetsgivare. Skyldigheten gäller även läkare som arbetar som självständiga yrkesutövare.

LÄKAR- OCH TANDLÄKARORGANISATIONERNAS REKOMMENDATIONER

Fortbildningen ska vara tillräcklig. Lagen fastslår ingen minimimängd, men enligt Finlands Läkarförbunds rekommendation

• ska varje läkare ha möjlighet att på arbetsgivarens bekostnad få årlig fortbildning utanför arbetsstället under minst tio dagar,
• ska i varje läkares arbetstid ingå minst fem timmar intern fortbildning i veckan, såsom s.k. meetingverksamhet och möjligheter till studier på egen hand

År 2014 publicerade tandläkarorganisationerna (Finlands Tandläkarförbund, Finska Tandläkarsällskapet Apollonia och Föreningen För Tandläkare Vid Hälsovårdscentral) en rekommendation om metodisk utveckling av yrkeskompetensen. Rekommendationen uppdaterades år 2019. Rekommendationen beskriver de etiska och rättsliga kriterierna för upprätthållande av yrkeskunskapen, internationella förfaranden och rekommenderad praxis, såsom utarbetande av en utbildningsplan och systematisk registrering av kompetensutveckling. Rekommendationen tar också ställning till arrangerandet av fortbildning och betonar bedömningen av utbildningens kvalitet och effektivitet samt fortbildningens objektivitet och öppenhet.

Enligt rekommendationen bör tandläkare utveckla sin yrkeskompetens under minst åtta till nio utbildningsdagar per år.

Enligt utredningar som Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund gjort har dessa minimikrav tyvärr inte uppfyllts hittills.

I februari 2007 grundade tre riksomfattande läkarorganisationer, Finlands Läkarförbund, Finska läkarföreningen Duodecim och Finska Läkaresällskapet föreningen Pro Medico rf för att stödja läkarnas professionella utveckling och fortbildning. Pro Medico gav rekommendationer och anvisningar om deltagande i fortbildning, dess planering och mål, bedömning och finansiering samt om samarbete med läkemedelsindustrin. Pro Medico tog fram redskap för kontinuerlig professionell utveckling med vilka det är möjligt att följa, utvärdera och planera den professionella kompetensens utveckling, såsom Taitoni.fi, ett webbverktyg för att övervaka läkares yrkesutveckling. Pro Medicos verksamhet upplöstes år 2019, men läkarorganisationerna fortsätter verksamheten.

Läkemedelsindustrin och annan medicinsk industri har haft en betydande roll som stödjare av medicinsk fortbildning. Särskild uppmärksamhet måste då fästas vid att läkarnas oberoende och professionella autonomi bevaras. Utbildningen ska vara planmässig, transparent och mångsidig. Målet för fortbildningen är att främja hälso- och sjukvården, utveckla den professionella kompetensen och förmedla vetenskaplig kunskap (se Läkaren och industrin).

FORTBILDNINGSSKYLDIGHETEN

Den kontinuerliga professionella utvecklingen utgår från läkarens behov och etiska skyldighet, och ska inte regleras med tvång. Erfarenheter från olika länder visar att obligatorisk fortbildning inte förbättrar läkarnas yrkesskicklighet och till exempel inte heller minskar antalet klagomål. Det finns inte heller några internationella belägg för att obligatorisk fortbildning i betydande grad skulle förbättra läkarnas yrkesskicklighet. Av dessa orsaker anser Finlands Läkarförbund att deltagande i fortbildning är en etisk förpliktelse baserad på frivillighet.

I många europeiska länder har man fastslagit en minimimängd för läkarnas fortbildningsskyldighet och i några länder, såsom i Storbritannien, är deltagande i fortbildning eller annan utvärdering en förutsättning för att läkarlicensen ska förnyas, den s.k. recertifikationen. I samband med revideringen av EU:s direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (2013/55/EC) föreslogs att medlemsländerna förpliktas att ge recertifikationer till läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal, men förslaget gick inte igenom. Kompetensfrågorna inom hälso- och sjukvården avgörs inte med tvång, utan genom att hela vårdsystemet och läkarkåren starkt satsar på kontinuerlig professionell utveckling som en del av professionalismen. På så sätt tryggar man högklassiga och säkra hälso- och sjukvårdstjänster. Det förväntas dock att det kommer att komma strängare krav från EU-nivå om att övervaka upprätthållandet av yrkeskunskap hos läkare. Enligt Läkarförbundet och Tandläkarförbundet ska läkaren registrera sin egen yrkesmässiga utveckling och vid behov kunna påvisa denna.

LÄS MER
Ammatillisen osaamisen suunnitelmallinen kehittäminen – Hammaslääkärijärjestöjen suositus 2019. www.hammaslaakariliitto.fi/ammatillinenosaaminen
Basel Declaration on Continuous Professional Development, UEMS 2001. https://www.uems.eu/__data/assets/pdf_file/0013/1246/35.pdf
Riktlinjer för professionell utveckling och fortbildning – Läkarförbundets rekommendation för läkare. https://www.laakariliitto.fi/laakarin-tietopankki/ammatillinen-kehittyminen/taydennuskoulutus
Opas täydennyskoulutuksen järjestäjille, Promedico 2007. http://www.promedico.fi
Suomen Lääkäriliiton suositus työnantajille hyvästä työpaikasta, 2006.
Suositus täydennyskoulutuksesta, Promedico 2007. http://www.promedico.fi