Mikrofloran i munnen är unik i sin artrikedom, och har en viktig funktion när det gäller att skydda munnen. Men oskötta tandinfektioner i kombination med sår i slemhinnan är en betydande inkörsport för infektioner som kan sprida sig i hela kroppen. När kroppens allmänna motståndskraft är försvagad kan både akuta och kroniska infektioner i munnen utgöra ett allvarligt hot mot den övriga hälsan.

Utöver munnens centrala sjukdomar karies och parodontit är upplösning av tandemaljen eller erosion, och vissa slemhinnesjukdomar, starkt förknippade med levnadsvanorna: kostvanor, munhygien och användning av alkohol och tobaksvaror. Det finns enkla, evidensbaserade och effektiva metoder att motverka och behandla dessa sjukdomar. Trots att det bakom sjukdomarna finns faktorer som patienterna kan påverka genom sina egna val och levnadsvanor, varierar benägenheten att få sjukdomarna. Det finns många yttre faktorer som påverkar patienternas beteende, såsom social miljö, marknadsföring och påtryckning från sociala medier. Sjukdomar i munområdet bör inte betraktas som självförvållade, och den professionella attityden ska inte vara anklagande.

I ett tidigt skede är många munsjukdomar symtomfria och patienterna omedvetna om sjukdomen, om inte tandvårdspersonalen informerar dem om den. Etiskt hållbar tandvård innebär utöver omsorgsfull diagnos av munsjukdomarnas tidiga stadier alltid en kartläggning av patientens livsstil. En väsentlig del av behandlingen är strävan att påverka en ogynnsam livsstil: med andra ord vill man parallellt med den egentliga behandlingen hejda sjukdomen, reparera skadorna och förhindra ytterligare skador.

Levnadsvanorna påverkar dessa sjukdomar så mycket att effekten av de professionella behandlingsåtgärderna inom tandvården blir mycket kortvarig om patienten inte själv aktivt deltar i vården och gör sitt bästa för att bibehålla behandlingsresultatet. Egenvård är en väsentlig del av hur man bemästrar dessa sjukdomar.

En viktig uppgift och etisk skyldighet för vårdpersonalen är därför att stödja patientens egenvård. Att försumma den kan inte anses etiskt acceptabelt. Det är lättast att stödja egenvården när relationen mellan vårdpersonalen och patienten har karaktären av ett kamrat- eller mentorskap, där man frågar patienten om hens vardag, förhoppningar, erfarenheter, rädslor och övertygelser, och sedan tillsammans med patienten bygger upp en anpassad egenvårdsplan. Fackpersonalen måste förstå att få patienter lyckas göra livsstilsförändringar bara på basis av hälsoinformation. Att gömma sig bakom att bara dela information kan ses som en försummelse av patienten. En expert förutsätts ha en psykologisk blick och uppdaterade metodikkunskaper. Bland annat är en ”motiverande intervju” en evidensbaserat effektiv metod.

Att förstå vissa patientgruppers vardag, levnadsförhållanden och miljö är särskilt viktigt. Grupperna består av personer som själva inte är bemyndigade att välja sina levnadsvillkor, eller som behöver stöd av andra för sina vardagsrutiner — till exempel barn och personer med funktionsnedsättning. Vid behandlingen av dessa grupper är det viktigt att identifiera de utmaningar som är förknippade med principerna om självbestämmande, omsorg och förmyndarskap. (Se Läkar- och vårdetikens grundprinciper)

Om patienten själv inte kan upprätthålla munhygienen måste man försäkra sig om att hen får tillräckligt stöd och hjälp. Hos äldre och speciellt minnessjuka människor försämras ofta förmågan att sköta munhygienen. Kombinerat med en kolhydratrik diet leder det till att en dittills välskött tanduppsättning snabbt förstörs, om inte hälsosamma levnadsvanor och god munvård ingår i den dagliga rutinen. Tandvårdspersonalen bör göra sitt bästa för att skapa hälsosamma levnadsförhållanden och möjliggöra hälsosamma val i patientens livsmiljö.

LÄS MER
Karies (hantering). God medicinsk praxis. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2014. https://www.kaypahoito.fi/sv/gvr00025
Parodontiitti. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammas-lääkäriseura Apollonia ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duode-cim,2019. www.käypähoito.fi.
Muncancer. God medicinsk praxis. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Tandläkarförening Apollonia. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2019. https://www.kaypahoito.fi/sv/gvr00018
Järvinen M. Motivoiva haastattelu. Lisätietoa aiheesta. https://www.kaypahoito.fi/nix02109
Hallamaa J. Potilaan vastuu terveydestään. Teoksessa Lääkäriprofessio. Red. A. Pasternack et al. Kustannus Oy Duodecim 2017.
Launis V. Potilaan autonomia ja lääkärin työ. Teoksessa Lääkäriprofessio. Red. A. Pasternack et al. Kustannus Oy Duodecim 2017.