FÖREBYGGANDE AV GRAVIDITET

Enligt Världsläkarförbundets (WMA) rekommendation om familjeplanering konstateras att föräldrarna har rätt att fritt och ansvarsfullt bestämma hur många barn de vill ha och när de vill föda dem. Denna princip är i stor utsträckning internationellt godkänd och utgör den etiska grunden för synen på prevention.

Vid valet av preventivmetod bör man beakta förebyggande av både graviditet och könssjukdomar. Hit hör alltså förutom preventivmetod också sunt förnuft och undvikande av risker. Prevention hör till tjänsterna inom disciplinen sexualhälsa.

Preventivmetoderna fungerar på olika sätt. Hormonell prevention, även dagen-efter-piller, förhindrar huvudsakligen äggcellen från att mogna och lossna och/eller spermierna från att tränga genom sekretet i livmoderhalsen. Intrauterina preventivmetoder kan också förhindra det befruktade ägget från att fästa sig i livmodern. Alla dessa metoder, inklusive dagen-efter-pillret, förhindrar graviditet och skiljer sig därmed från abort.

Ju större utbudet av preventivmetoder är och ju mer tillgängliga de är, desto bättre förebyggs graviditeter och desto färre blir aborterna. En grundförutsättning för ansvarsfull familjeplanering är tillräckliga kunskaper om preventivmetoder och de olika metodernas risker och fördelar för hälsan. Det är läkarens skyldighet att ge denna information och att utreda vilka metoder som bäst lämpar sig för patienten; att bedöma preventionsbehovet och att välja metod bygger på patientens beslut. Läkare och sjukskötare som arbetar med preventivmedelsrådgivning måste ha tillräcklig insikt i de utmaningar ungdomar möter och deras sexuella utveckling. Vid valet av preventivmetod bör läkaren ta reda på klientens möjligheter att skaffa preparatet och favorisera preventivmetoder som lämpar sig bäst för klientens vardag och ekonomiska situation.

Också tonåringar har rätt till konfidentiella samtal och tjänster som rör preventivmetoder och det är viktigt att respektera denna rätt. Ifall en minderårig patient med beaktande av sin ålder eller utveckling kan fatta beslut om sin vård har hen enligt patientlagen rätt att förbjuda att uppgifter om hens hälsotillstånd eller behandling lämnas till vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare. (Se Patientens juridiska rättigheter och läkarens skyldigheter)
 
Mycket unga personer bör uppmuntras att tala med sina föräldrar eller någon annan vuxen, men detta får inte vara en förutsättning för att ge preventivmedelsrådgivning och tillhörande tjänster. Könsumgänge som inleds före 13 års ålder bottnar särskilt med en myndig partner ofta i utnyttjande eller påtryckning. I dessa fall måste läkaren bedöma barnskyddsbehovet och vid behov göra en barnskyddsanmälan. I sina samtal med ungdomar bör läkaren visa att hen är värd förtroendet, så att det blir möjligt att tala även om svåra frågor. (Se Barn och unga som patienter)

Många kommuner erbjuder gratis preventivmedel till ungdomar. Finlands Läkarförbund har ansett att gratis preventivmedel ska införas i hela landet för under 25-åriga personer. I regeringsprogrammet (2019) ingår ett nationellt experiment med gratis preventivmedel till under 25-åriga personer. Utgående från resultaten kommer man i slutet av valperioden att besluta om huruvida försöket införs som permanent praxis.

AVBRYTANDE AV GRAVIDITET

Behovet av aborter kan minskas med hjälp av ändamålsenliga preventivmetoder. Runt om i världen görs årligen uppskattningsvis 30–55 miljoner aborter. Av dessa utförs över hälften under medicinskt osäkra förhållanden, i samhällen där abort inte är tillåten i lag. Aborter görs i alla länder och kulturer oavsett om de är lagliga eller inte. Varje år dör tiotusentals kvinnor på grund av olagliga aborter. Antalet aborter är lägst i länder där sexualupplysning och prevention är lättast tillgängliga.

I samhällen där aborter är tillåtna tillåter lagen dem vanligtvis på vissa villkor fram till ett visst i lagen angivet skede av graviditeten. Läkaren bedömer om lagens förutsättningar för abort är uppfyllda och kvinnan beslutar själv om hon vill låta graviditeten fortsätta eller inte.

Finlands lag om avbrytande av havandeskap (239/1970) är bland de strängaste i Europa. I många länder behöver man inte längre framföra någon egentlig orsak. Hösten 2020 fick ett medborgarinitiativ om reform av abortlagen om avbrytande av graviditet det nödvändiga antalet stödförklaringar och gick vidare till riksdagen. Enligt initiativet bör en gravid kvinnas egen vilja räcka till för att göra abort och kravet på två läkares åsikt överges.

I Finland hänvisas vanligtvis till lagens 1 § 2 punkten: ”Havandeskap må med iakttagande av bestämmelserna i denna lag på begäran av kvinnan avbrytas när förlossningen och skötseln av barnet med beaktande av kvinnans och hennes familjs levnadsförhållanden samt övriga omständigheter skulle vara avsevärt betungande för henne.” Man har på ett något för begränsande sätt talat om ”sociala skäl”. För minderåriga krävs inte föräldrarnas eller vårdnadshavarens tillstånd.

I Finland tillåter lagen abort under de 12 första graviditetsveckorna och med Valviras tillstånd även därefter, dock inte efter vecka 20. Om en graviditet avbryts på grund av sjukdom hos fostret krävs alltid Valviras tillstånd. Enligt dessa s.k. fosterindikationer är det möjligt att avbryta graviditeten fram till utgången av vecka 24, om det genom tillförlitliga undersökningar har konstaterats att fostret har en svår utvecklingsstörning.

I Finland görs de flesta aborterna före den tolfte graviditetsveckan (93 % år 2018). Så kallade sena aborter görs endast i liten utsträckning och av aborterna gjordes endast ca en procent under graviditetsveckorna 20–24. Antalet aborter har minskat. År 2018 gjordes 8 602 aborter, vilket var det minsta antalet sedan lagen om avbrytande av graviditet trädde i kraft. De flesta aborterna i dagens Finland görs medicinskt, 97,4 % år 2018. I ett etiskt eller juridiskt perspektiv skiljer sig medicinsk och kirurgisk abort inte från varandra.

En kvinna som söker abort bör få sakliga råd och stöd där hennes livssituation och livsförhållanden beaktas. Sådan rådgivning skuldbelägger inte den som söker abort och lämnar också själva avgörandet till henne själv. Beslutet kan vara svårt för en kvinna och ha långvariga effekter, vilket innebär att hon måste ges tillfälle till samtalshjälp för att bearbeta aborterfarenheten. Betydande mentala konsekvenser är sällsynta efter abort. I vilket fall som helst är det viktigt att en kvinna som fattat beslutet att göra abort behandlas empatiskt och vid behov erbjuds möjlighet till psykologiskt stöd.

Preventivmedelsrådgivning är obligatorisk vid abort. Särskilt viktigt är det att komma ihåg de långtidsverkande preventivmedlen såsom kapsel och spiral, om det bakom graviditeten fanns svårigheter att uppnå tillförlitlig prevention med kondom eller p-piller.

Då en läkare ställs inför frågor som handlar om prevention eller abort påverkar också läkarens egna etiska principer hens förhållningssätt. Hen kan se en konflikt mellan aborten och principen om att respektera livet. Läkaren har rätt att handla enligt sin övertygelse, men detta får inte äventyra patientens rätt till behövlig vård, prevention eller abort.

I Finland utförs aborter på sjukhus som Valvira har godkänt för detta ändamål. Inom den offentliga vården hör aborter till läkarnas tjänsteåligganden, vilket en läkare bör ta hänsyn till vid valet av specialitet och arbetsplats. Även inom primärvården kan en läkare bli tvungen att ta ställning till aborter. Finlands Läkarförbund har utfärdat en rekommendation om tillämpningen av samvetsfriheten, enligt vilken läkaren måste informera sin chef och närmaste kolleger om sin avsikt att utöva samvetsfrihet i vissa förfaranden. Vid behov måste även annan personal och patienter informeras, om det spelar någon roll vilken läkare patienten väljer. Om läkarens övertygelse inte tillåter honom eller henne att delta i organisationen av abort på något sätt, bör frågan behandlas av ledningen och kollegiala medel. (Se Professionalism och kollegialitet)

LÄS MER
Itu – apua yllätysraskaustilanteissa: http://ituprojekti.net/fi/
Kivijärvi A. Raskauden ehkäisy: aloitus, menetelmän valinta ja seuranta. Duodecim 2015; 131 (6):547-9.
Niinimäki M, Heikinheimo O. Raskaudenkeskeytys. Kirjassa: Tapanainen J, Heikinheimo O, Mäkikallio K (red.). Naistentaudit ja synnytykset. Kustannus Oy Duodecim 2019, s. 136-141.
Saloranta E, Heikinheimo O: Miten valitsen yhdistelmäehkäisyn. Finlands Läkartidning 2018;73:1871-74.
Finlands Läkarförbunds rekommendation om läkarens samvetsfrihet inom studier och på arbetsplatser (på finska): https://www.laakariliitto.fi/laakarin-tietopankki/kuinka-toimin-laakarina/omantunnonvapauden-soveltaminen/
https://www.valvira.fi/web/sv/halso-och-sjukvard/verksamhetstillstand/avbrytande_av_havandeskap/tillstand_for_avbrytande_av_havandeskap
EgenVilja2020 – Vi uppdaterar Finlands abortlagstiftning till 2020-talet!-medborgarinitiativet: https://www.kansalaisaloite.fi/sv/initiativ/7233